Sjuktalen har fördubblats på sex år och kostnaderna för LSS har fördubblats sedan 2002. Fler barn utreds och diagnosticeras för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism. Det är sorglig fakta.
Medan ohälsan eskalerar söks enkla lösningar. Istället för att titta på orsakerna till sjuktal, ökade LSS-kostnader och att allt fler barn slås ut ur skolan, läggs ansvaret och skulden på de drabbade. Det sker på arbetsplatser och det sker på landets skolor. Att gå i skolan är en rättighet och inte en plikt. Alla barn har rätt till utbildning och skolan ska vara till för alla. Det ska även vara en fredad zon för barnen där alla ska känna sig trygga och välkomna. Det gör det än mer obehagligt att läsa om hur vissa barn med funktionshinder blir behandlade.
Ekot skrev den 28/9 om Oscar som har Asperger och ADHD och som vid flera tillfällen blev fasthållen av skolpersonal när han fick utbrott i årskurs tre. Oscar blev ofta nedlagd på mage och fasthållen tills han hade lugnat ner sig. Ekot har gått igenom 43 beslut som Skolinspektionen fattat under förra läsåret som rör fasthållningar av barn. I besluten finns exempel på skolpersonal som suttit gränsle över barn och flera barn vittnar om att de haft svårt att andas. En del fasthållningar har pågått i uppåt en timme.
Det är skrämmande läsning. Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg kommenterar det hela med att ”Det handlar ju om barn med särskilda behov och ibland om omfattande våldsanvändning som att bli fasthållen med ett knä mot rygg till exempel. Det är bekymmersamt som barnen beskriver situationen. Jag tänker att barnkonventionen är tydlig med att man ska ha ett skydd mot våld och här pratar vi om de mest sårbara, det är de yngsta och barn med särskilda behov”.
Specialpedagogiska Skolmyndigheten menar att detta är ett allvarligt pedagogiskt misslyckande. Vågar man skicka sina barn till en skola där de missförstås, kränks och ibland utsätts för våld?
Lise Henningsson/Kommunikatör