Respekt

Barnombudsmannens rapport 2016 heter Respekt. Det är ingen slump för den handlar om barn med funktionshinder och att dessa barn naturligtvis ska ha samma respekt för sina mänskliga rättigheter som alla andra barn.

Nästan 300 000 barn i Sverige har en funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning kan vara att inte kunna se, höra eller gå. Eller så kan man ha svårt att läsa, koncentrera sig och lära sig saker.

Sverige har lovat att följa barnkonventionen. Där står det skrivet vilka rättigheter barn har. Till exempel står det att:

  • alla barn är lika mycket värda och ingen ska bli sämre behandlad
  • barns bästa ska komma först när vuxna bestämmer saker om barn
  • alla barn har rätt till bra liv och att vara trygga
  • alla barn har rätt att säga vad de tycker och att bli lyssnade på.

Men hur väl följs barnkonventionen egentligen? I dagarna har Sveriges elever återvänt till skolan efter ett långt sommarlov. Skolan ska se till så att alla barn med funktionsnedsättningar får en bra skoltid, utan problem med tillgängligheten. Men så ser det inte alltid ut. I media kan man läsa om olika fall där barn inte har en skolmiljö som är tillgänglig för dem.

Det är trist att läsa och alla borde ha rätt att utan problem kunna ta sig in i sin skola och studera. VH assistans menar att vi alla har ett ansvar att göra samhället till en mer öppen och tillgänglig plats för alla, eftersom alla människor har lika värde. Barnombudsmannen menar att det krävs genomgripande förändringar i attityder, kunskap och lagstiftning om barnkonventionen ska förverkligas för barn med funktionsnedsättning. I grunden handlar det om att barn med funktionsnedsättning har samma rätt till en egen identitet, till utveckling och till skydd som alla andra barn.

Lise Henningsson/Kommunikatör

 

Finns skolor som funkar för alla?

Det finns en diskrimineringslag som säger att bristande tillgänglighet för funktionshindrade är diskriminering. Trots detta stöter funktionshindrade på många problem i samhället.

På senare tid har media uppmärksammat 14 åriga Sebastian Häregård som har en ärftlig muskelsjukdom och sitter i rullstol. Sebastian har haft stora problem att ta sig fram i sin skola. Det handlar bland annat om felaktigt utformade rullstolsramper till olika lokaler. Han har till och med ramlat ur sin rullstol en gång. Familjen har flertalet gånger påpekat för skolan att utföra åtgärder men utan resultat. Sebastian känner sig diskriminerad och uttrycker sig så här:

”De tror att rullstolsbundna är mindre värda. Det gör inget om man pissar på dem. Fast de pissar på helt fel personer”.

Sebastian anser att de som arbetar på kommunen egentligen borde sitta i en rullstol en hel dag och inte få någon hjälp så att de får se hur han har det. Självklart är han upprörd över situationen. En skola ska vara till för alla och ingen ska behöva vara med om det Sebastian vittnar om.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att kommunen inte gjort tillräckligt för att göra skolan mer tillgänglig för Sebastian trots påtryckningar. Därför stämmer Diskrimineringsombudsmannen Vara kommun. DO tar till exempel upp att det finns säkerhetsbrister vid skolans rullstolsramper samt att lutningen på dessa är fel och menar att skolan försvårat Sebastians skolgång och utsatt honom för risker. En eventuell dom skulle kunna användas som rättesnöre i andra fall.

I svaret från kommunen bestrider de stämningen på alla väsentliga punkter. Kommunen menar att de vidtagit alla nödvändiga åtgärder och att de jobbat med tillgängligheten utifrån de ekonomiska förutsättningar man har. Målet ska nu avgöras i Skaraborgs tingsrätt.

Enligt barnkonventionen är alla barn lika värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och ska få hjälp att delta i samhället på lika villkor. Varje barn har också rätt till utbildning. Det är på tiden FN konventionen blir en lag så vi slipper läsa om andra liknande berättelser som Sebastians.

Lise Henningsson/Kommunikatör

 

Vad har du för erfarenheter? Vill du tipsa oss om en skola i Sverige som verkligen fungerar för alla elever. Maila till kommunikation@vhassistans.se

 

Aktiviteter i höst

Hej alla
Tänkte ge lite information för olika aktiviteter i Skåne som FFS- föreningen för funktionshindrade i Skåne ordnar.
• Lek-idrott måndagar kl 17.00-18.00 på Pilängskolan i Lomma. Barn upp till 12 år
• Innebandy/innefotboll onsdagar 15.30-17.30 korpen i Landskrona
• Boule torsdagar kl 18.00 i Boulehallen
• Disco kommer inom kort
• Mogendans kommer inom kort
• Badet lördagar 10.00-11.30 på Läktarbadet
Det kostar 200 kr/år att vara medlem och då får kan man göra dessa aktiviteter och mycket mer. Gå gärna in
på FFS hemsida och läs mer. ffskane.se
Hoppas du hittar något som passar dig!
Ulrika Berntsen
Regionchef i Syd

”Assistansen har betytt så enormt mycket”

Funk i P1 är Programmet som handlar om vad som funkar och inte funkar i ett samhälle som ska funka för alla. Den 16 augusti sändes programmet ”Välkommen till husarresten” och där intervjuas bland annat Jonas Franksson om sitt liv med personlig assistans.

Jonas Franksson berättar att han på fredagar är tvungen att jobba hemifrån. Han har ingen personlig assistent den dagen och kan därför inte lämna lägenheten. Han upplever det som att han sitter i husarrest. Jonas berättar om hur hans behov av assistans avgörs inne i hans badrum, där det bedöms hur mycket tid han behöver för att sköta sin personliga hygien och gå på toaletten. Badrummet har blivit ett mycket känsloladdat rum för Jonas.

Alla borde ha rätt att komma ut i samhället – varje dag

Assistentens hand på min nakna hud avgör hur mycket assistans jag har rätt till, säger Jonas. Det handlar om integritetsnära handlingar som rakning, klippa tånaglar, toalett besök, tvätt och dusch. För två år sedan bestämde sig försäkringskassan för att dra in den personliga assistans som Jonas hade haft rätt till i 18 år. Plötsligt ansåg de att han inte längre hade lika stort behov av personlig assistans. Därför måste Jonas stanna hemma på fredagar, eftersom han inte kommer ut själv.

VH assistans anser att alla borde ha rätt till att kunna studera, komma ut i samhället, arbeta och bilda familj. Personlig assistans är en mänsklig rättighet och utan den blir det inte längre en självklarhet att kunna delta i samhället på lika villkor. VH assistans menar att samhället måste få vara till föra alla och att vi måste göra samhället till en mer öppen och tillgänglig plats. Alla människor har lika värde och ingen ska behöva hamna i ”husarrest”.

Assistans ger frihet och möjligheter

Ofta när det pratas om assistans pratas det om kostnader och fusk. Men för de flesta med erfarenhet av personlig assistans handlar det om frihet och möjligheter. Jonas berättar att han värdesätter friheten att få göra vad han vill och när. Han väljer hellre att ha en hel dag då han inte får någon personlig assistans alls och istället kan leva fullt ut de övriga dagarna. Assistansen har betytt så enormt mycket hur mitt liv ser ut och att jag kan leva det liv jag vill leva, avslutar Jonas Franksson.

Vad har du för erfarenhet? Mejla gärna till kommunikation@vhassistans.se och berätta.

Lise Henningsson/Kommunikatör

 

Funk i P1 – Ett program om funktionsvariationer, tillgänglighet och normer. Lyssna på hela avsnittet här: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/768711?programid=4970

Assistans är en mänsklig rättighet, eller?

I helgen läste jag en hjärtskärande artikel i Aftonbladet. ”Selma, 4, kan inte gå eller äta – nu tas stödet bort”.  Idag får Selma  66, 57 timmar assistans i veckan. Men efter ett nytt beslut av Försäkringskassan har hon inte längre rätt till hjälp mer än 5 timmar och 51 minuter i veckan. Hur är det möjligt undrar jag, varför har hon inte längre rätt till hjälp? Hennes behov har inte minskat. Hennes föräldrar är desperata och flickans pappa menar att det är katastrof, att det inte kommer finnas någon tid att göra saker ihop och att Selmas liv kommer bli tommare.

Hur har det kunnat bli så här? Ska denna flicka och hennes föräldrar som redan nu har många svårigheter att klara vardagen få minimalt med hjälp. Flickan föddes med en grav hjärnmissbildning, lissencefali, och kan inte röra sig, prata eller äta och behöver starka mediciner. Hon får även kraftiga epileptiska anfall. Hennes föräldrar menar att hon behöver mycket tillsyn för att kunna leva, utvecklas och kunna glädjas åt livet som andra barn. Deras största farhåga är att det inte ska finnas någon i närheten som vet hur man hanterar det här och att det kan sluta med det värsta.

För att få rätt till assistanshjälp enligt LSS krävs det att Försäkringskassan gjort bedömningen att personen behöver minst 20 timmar hjälp i veckan för sina grundläggande behov. Tidigare räknades medicinering, sondmatning och träning dit – i dag räknas det som medicinvård eller egenvård. Men Selma kan inte göra detta själv.

Det är inte svårt att räkna ut att för Selmas liv skulle en minskad assistans  betyda ett mycket tommare liv och slutkörda föräldrar. Ska det behöva vara så här i dagens Sverige år 2016. Det skär i mitt hjärta när jag läser om Selma och hennes situation.

Lise Henningsson/Kommunikatör

 

 

Rädda jorden (ordagrant)

VH assistans har i några år varit ISO-certifierade inom kvalité, arbetsmiljö och miljö. Idag tänkte jag skriva lite om just miljön. När vi alla tänker på miljön och hur man skall ta hand om den, så handlar det ofta om handfasta handlingar och åtgärder. Men en väldigt viktig och rolig sak man kan göra är att lära sig om den!

På samma sätt som det kan vara lätt att panta de där tomflaskorna eller köpa ekologiska varor i affären, så är det väldigt lätt att bara lägga lite lite tid på att samla in kunskap om miljön. Det hjälper dig att bygga en medvetenhet om hur alla de där handfasta handlingarna och åtgärderna hänger ihop med varandra! Ett väldigt bra verktyg för detta är såklart internet och YouTube! Där finns många bra och inspirerande filmer om hur vi med små medel kan förbättra vår omgivning. Idag tänkte jag dela med mig av en liten video som handlar om att rent ordagrant rädda jorden:

/Didrik, kommunikatör VH assistans

Berättelser från sommaren

Hej! Just nu sitter vi på tåget till Mundekulla Musikfestival. En festival jag velat åka på mycket länge. Jag är för närvarande sjuksriven, på grund av att min mamma gick bort i juli och det är därför jag inte har uppdaterat så mycket på sistone. Men nu är vi som sagt på väg för att lyssna till härlig musik och läka lite.

14012336_10210177907631981_335403661_o

Här packar William inför resan, har kör ben bra strategi. 🙂

 

14044904_10210177868631006_913168766_o

På perrongen var det fullt med folk

 

14037798_10210177869231021_1117424090_o  14074451_10210177869191020_200298061_o

Lunch på tåget, jag åt en matlåda och William mumsade i sig härliga plättar. 🙂

 

14074532_10210177869271022_1391440836_o

Nu är det dags för en lässtund, vilken tycker du jag skall börja med?

 

Här kommer lite andra bilder från sommaren:

14012393_10210177909792035_511848497_o

Vi var några veckor hemma hos min pappa utanför Falun tillsammans med min syster och Williams kusin.

14012880_10210177909432026_1641719860_o

 

14012657_10210177909712033_1517792663_o

14012758_10210177869031016_1958790416_o

William har en ny stroller

14012878_10210177868991015_516512287_o

14018049_10210177909192020_444072607_n14037854_10210177907871987_1377259126_o

Vi passade även på att baka i sommar. Härliga blåbärsbullar. Receptet hittar du här

14044948_10210177910072042_160201508_o 14074322_10210177908992015_1433894362_o

Det har blivit en del bilkörande också. Båda den här röda sportiga saken och mataffärens lite färggladare alternativ.

14045137_10210177907791985_1491527545_o 14045178_10210177910352049_289202981_o 14074591_10210177910112043_1957599053_o

William har varit med och servat Permon!

 

14045272_10210177909352024_701977938_o  14059924_10210177909512028_892416182_o 14060057_10210177909552029_1022933378_o   14060452_10210177908952014_714026701_o

Andra sköna stunder i sommarvärmen! Ha det så bra!

/Veronica

Vänskapskollo, dag 3

Sista dagen startade såklart med en gemensam frukost som sedan följdes av ihoppackning och städning. För varje genomförd aktivitet under kollot har gruppen samlat ihop vänskapspoäng och man kunde efter städningen se hur vänskapstavlan nästan blivit full av stjärnor, som alltså symboliserar poäng.

IMG_3588

Denna dag bjöd på vackert väder, och tur det, för gänget skulle ju ha vernissage för sina konstverk ute på gården. Mats hängde upp tavlorna på en husvägg och läskande apelsinbål dukades fram bredvid. När alla smakat av bålen och tittat på tavlor så fick varje konstnär berätta om sitt motiv och vad tavlan representerar.

IMG_3598 IMG_3602

Sista gruppinsatsen blev att göra i ordning tavlan för vänskapspoängen. Den har ju sedan tidigare en ram och poäng i form av stjärnor, men inget motiv. Det ordnade vi genom att skapa en vänskapsstory. Vardera person ritade något, eller många saker, som för dem representerar vänskap, kärlek och gemensamhet. Många inkluderade moment från kollot i bilderna.

IMG_3632

Men, vad ska vi använda alla vänskapspoäng till? Det rådde stor nyfikenhet kring detta och självfallet ville vi göra något vänligt med vänskapspoängen. På projektorduk presenterades först den totala summan poäng som ungdomarna samlat ihop, nämligen 400, och sedan vad de skulle användas till; att ge bort två getter till behövande familjer. Var och en fick rösta på ett killnamn och ett tjejnamn (det var redan bestämt att getterna var ett par, en tjej och en kille). När samtliga skrivit ned ett killnamn och ett tjejnamn skrevs de in i en slumpgenerator på datorn. Detta gjorde att vi med spänning fick följa en slumpmässig dragning av namn på projektorduken. När de två dragningarna var slut visste vi att getparet från idag heter Hasse och Lillan, vilka bra namn!

Kollot avslutades med köttbullar och potatis på Pärlan och en glassbuffé efter. Jag misstänker att vissa kanske, möjligtvis prioriterade glassen något högre än lunchen. Klokt, säger jag. Kompisarna vinkade av varandra och kramades länge, ibland flera gånger, innan deras olika bilar åkte från Prästgården och hemåt. Alla håller nog med om att man åkte till kollot som vänner men lämnade som ännu bättre vänner.

“Det roligaste med mitt jobb – att kunna påverka kundernas tillvaro”

Kommunikationsavdelningen knackar på hos Helena Wallfelt, regionansvarig hos VH assistans i Stockholm och möter en glad person som trivs med sina arbetsuppgifter. Helena upplever att hennes arbete är mycket meningsfullt eftersom hon kan se en direkt effekt på kundernas livskvalitet.

Helenas yrkesroll på VH assistans innebär att hon samordnar och ansvarar för att verkställa kundernas personliga assistans. Hon ser till att kunderna får en så bra assistans som möjligt. Helena rekryterar även nya assistenter, har personalansvar samt ansvarar för utbildning och introduktion av assistenterna.

– Jag är utbildad socionom och har arbetat på VH assistans i 3,5 år. Mina arbetsdagar är omväxlande och jag reser en del i tjänsten. Förra veckan besökte jag den lilla orten Morgongåva i Heby kommun som ligger i Uppsala län. Där anordnade jag en lunch för tio assistenter från olika kundgrupper i närliggande områden. Jag vill att assistenterna ska få träffas i ett informellt och socialt sammanhang och känna en gemenskap med varandra, säger Helena.

Hur ser du på den pågående debatten om nedskärningar i assistansersättningen?

– Jag upplever det som mycket negativt. Det är ett hot mot hela assistansreformen och vad den står för. Redan nu så beviljar Försäkringskassan färre antal timmar för personlig assistans. Dessutom försvårar Försäkringskassan för assistansföretagen, genom att från och med i höst tillämpa efterskottsbetalning. Helena är upprörd och tycker även att det är skrämmande att politiker jämför och ställer olika utsatta grupper mot varandra.

Vad ser du som de största fördelarna med LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade?

– Fördelarna med personlig assistans är många. Att själv få välja vem, när och på vilket sätt en person med funktionsnedsättning kan få stöd är mycket viktigt för dem som behöver assistans. Att kunderna får chans att leva ett friare liv och ett liv som de själva vill leva är fantastiskt, menar Helena.

Tack för intervjun!

Lise Henningsson/Kommunikatör

Vänskapskollo, dag 2

Dagen började med en trevlig frukost på Prästgården. Därefter följde den första aktiviteten som var att skapa gemensamhetsplagg. Varje deltagare fick varsin scarf i vitt, som sedan kunde designas med bland annat spray-färg. De som ville behålla vit som grundfärg på scarfen sydde i stället fast blommor, gjorde broderier, skrev namn och ritade med textilpennor. När allt var färdigt hade vi sex stycken vackra och färgglada plagg.

IMG_3342 IMG_3345 IMG_3347 IMG_3376 IMG_3414

Sedan åt vi lunch på Pärlan med pannkakor på menyn. Några åt pannkakor med grädde och hallonsylt, och några åt med fläsk och lingonsylt. En riktig höjdare helt enkelt.

Efter lunchen var det dags att göra färdigt konstverken som påbörjades igår. Med snäckor som blivit färgade över natten fick man dekorera tavelramarna. Snäckorna färgades i blålila (rödkål och lökskal), rosa (rödbetor) och gult (gurkmeja). Det fanns även icke-färgade snäckor, stenar i glas samt diverse paljetter och pärlor att jobba med.

IMG_3387 IMG_3388 IMG_3389 IMG_3396 IMG_3426

 

Senare på eftermiddagen bytte alla om till träningskläder och gick i samlad trupp mot gymnastiksalen på förskolan. Som uppladdning spelades musik i lokalen och när PT-Johan dök upp med bollar och boxningshandskar visste vi att ombytet skulle bli välbehövligt! Det var cirkelträning som stod på schemat och i par roterade man mellan olika stationer. Vi gjorde blandade övningar som ryggrodd och axelpress men med armar i fokus. Det var extra roligt att man fick en egen vattenflaska av Johan!

IMG_3459 IMG_3484 IMG_3487 IMG_3490 IMG_3530

 

Efter träning och dusch var det dags för någon annan att bli duschad, nämligen Didrik. Som höjdpunkt på dagen skulle man ju få kasta vattenballonger på levande måltavla, och Didrik var då måltavlan. Ungdomarna väntade tålmodigt utanför huset med en hel låda vattenballonger, och när Didrik äntligen gick ut för att gå mot Pärlan så överraskade dem honom med träffsäkra kast.

IMG_3555 IMG_3568

 

 

Pärlan bjöd på tacosmiddag med både taco chips, tortillabröd, köttfärs, såser och grönsaker. Många bra ingredienser för att få musklerna att växa. Därifrån gick vi direkt till filmkväll i gymnastiksalen och lekte en rolig vänskapslek med frågor och såg på film!